Som jag tidigare nämnt här på hemsidan, skriver jag då och då dikter till en tredje samling. Men parallellt med det projektet – och i första hand – befinner jag mig nu i en skrivprocess med rubriken historisk roman. Mina nyinköpta böcker handlar om tiden strax före och några år efter sekelskiftet. Sedan 1975, när jag började släktforska i min egen släkt, har jag med förtjusning hängt i arkiven för att leta fram intressanta saker. Jag fick även anledning att uppehålla mig där ett slag när jag skrev en historisk uppsats. På den tiden satt man på arkiven framför en stor apparat och vevade mikrofilm allt vad tygen höll 😅 Det förekommer fortfarande men digitaliseringen har nog tagit över det mesta.
En dag insåg jag att flera personer i min omgivning hade en okänd förälder, eller okänd far/mor-förälder. Tidsmässigt talar jag om personer som är födda mellan 1910 och 1930 alternativt 1890-talet. I Stockholm var en hög procent av alla barn som kom till världen under andra hälften av 1800-talet födda utanför äktenskapet. Barn med ogifta eller okända föräldrar blev vid den tiden kyrkobokförda som ”oäkta barn”.
Så mitt bokprojekt började med att jag hjälpte en nära vän att hitta hans morfars okända föräldrar i det fattiga 1800-talets Sverige. Efter att jag lämnat över en bunt med fakta till den person som givit mig uppdraget, var det svårt att släppa historien.
Nu växer berättelsen långsamt vidare om barnet med okända föräldrar. Och därifrån har sedan fiktionen vuxit långt bortom den ursprungliga historien. Det innebär att vissa delar kommer att ligga nära historien så som den såg ut. Men andra delar kommer att vara tolkningar och föreställningar om hur det kunde ha sett ut vid den tiden och i hans situation. Dessutom har morfaderns historia vävts samman med delar från de andra personernas släktingar, som jag nämnde ovan.
Jag har skrivit några kapitel och vet med säkerhet att nedanstående dikt från min diktsamling Blidköping – Vuxendockskåpet ska inleda boken. Den skrevs med tanke på morfadern och de andra vännernas släktingar:
U.Ä – UTOM ÄKTENSKAP
Din födelse och dånet av klockor
Du är ensam nu
Rötterna bortslitna
lindorna okända
De svåra bokstäverna
bortom all ära och redlighet
Du tillhör ingen
De gamla kvinnornas ynnest
ett leende
en hand som leder
du visar att du kan –
kanske mer än andra
Men vem är du utan namn?
Du måste bevisa, övertyga
Prisgiven och skuldsatt
Stigluckan öppnar sig
ditt hjärta brister
Du tackar Gud för allt som varit
Under en viss period av 1800-talet kunde kvinnan välja att föda som moder okänd. Det hängde samman med det så kallade barnamordsplakatet som Gustav III instiftade 1778-1779, för att minska antalet barnamord. Det innebar att båda föräldrarna hade rätt att vara anonyma. Ogifta kvinnor kunde då föda sitt barn anonymt med hjälp av en barnmorska eller på ett barnbördshus och sedan lämna bort barnet på ett barnhem.
Inledningsvis har jag både besökt och forskat digitalt i olika arkiv. Stadsarkivet är till stor nytta. Likaså Riksarkivet. Från båda arkiven går det att beställa fram originalhandlingar och bilder. De har dessutom utmärkta läsesalar. Vidare får man tillgång till databaser och böcker i arkivens bibliotek. För den som inte försökt släktforska tidigare, men skulle vilja veta mera eller skriva om något historiskt, kan jag tipsa om att man gratis får tillgång till materialet (kopior kostar några kronor). Det är också mycket som går att läsa hemifrån via datorn. Även den digitala kunskapsbanken Stockholmskällan är en tillgång.
I den inledande fasen hittade jag bifogat barnhemskort på nätet, i de så kallade barnhemsrullorna. Därefter var jag fast. Barnets namn och födelsedata samt föräldrarnas namn anges överst på kortet. Ofta är det en ensamstående kvinna utan uppgift om vem som är fadern. Alternativt, som i ”morfar”-fallet, är båda föräldrarna okända, vilket krånglar till letandet väldigt mycket. Vidare kan man på korten läsa om hur barnet utvecklas, eller i värsta fall flyttas omkring till olika fosterhem. Man ser också att många barn dör redan efter några månader.